För ett par dagar sedan ringde min mor mig till jobbet...
Hon berättade att min bror varit med om en olycka i fjällen! Åkt ambulanshelikopter.... spräckt mjälten och eventuellt skadat nacken...
Som storasyster blir man extremt, EXTREMT orolig...
Orädd som han är skulle han hoppa med sina bräda och lyckades ramla och slå sig rejääääääält. (En annan är ju glad om man klarar av att gubba över en parti lös-snö i backen utan att ramla...)
Som tur är hade han hjälm!! Skulle inte vilja tänka på vad som skulle kunna ha hänt annars...
Och nu har han repat sig lite och kom i torsdags till lasarettet i Borås, med flyg och ambulans... och i fredags kom han hem till mitt föräldrahem...
Han kommer att klara sig utan men... Men man får på något sätt alltid en insikt när det händer något sådant här... Tänk om han INTE kommit hem?... Tänk om han INTE blivit bra?...
Ta hand om era nära och kära=)... Och visa hur mycket ni tycker om dem... En dag kan man få ett samtal till jobbet... och då kan det vara försent...
Extremt extremt dramatiskt... men dock en sanning...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar